Ms Cool – om att våga

Igår föreläste jag inför drygt 350 pedagoger i Falkenberg. Helt vansinnigt!

Det gick ganska bra, tycker jag, men det finns alltid saker jag vill göra annorlunda till nästa gång.

En sak vill jag dock aldrig göra om. För den går inte att göra bättre. Tack vare en tolvårig tjej och att jag tänkte utanför boxen, för en gångs skull.

Kvällen innan föreläsningen chattade jag med Tove Andersson, IT-pedagog i Lysekil. Vi hade aldrig chattat tidigare, men hon hörde av sig och kollade läget mitt i min kanelbulle med mjölk.

Jag nämnde att jag skulle spela upp låten Memory, som hennes dotter Frida har skrivit själv. Jag tänkte använda den innan föreläsningen drog igång, eller kanske i pausen.

Tove blev stolt och glad för sin egen och Fridas skull.

Jag kom med en idé. Att vi kunde chatta med Frida under min presentation, innan vi spelade upp YouTube-klippet. Någon sekund senare kom vi fram till att vi skulle ha ett videosamtal med Frida live.

Jag letade upp Frida på Skype och vi pratades vid i två minuter.

Efteråt chattade jag vidare med Tove. Hon tyckte jag kunde fråga Frida om hon kanske kunde spela live på sin nya blå gitarr, men detta berättade vi inte för Frida. Lite fuffens.

När jag under föreläsningen frågade Frida om hon kunde tänka sig att spela live för oss svarade hon ja utan att blinka, plockade fram gitarren ur fodralet och konstaterade kallt: ”Vilken tur att jag har lärt mig ackorden utantill”.

Och som hon briljerade. Så cool!

En lärare skrev följande på Facebook precis: ”Väldigt duktig tjej. En kollega bakom mig började gråta och många fick gåshud.”

Jag använder i princip aldrig Skype annars, var lite tveksam till kring hur det skulle bli med rundgång, undrade hur ljudkvaliteten skulle bli osv. Jag skyller på min lärarbakgrund. Att allt ska vara så förberett att inget, absolut inget, ska gå utanför min planering.

Martin Ekholm i klass 5A på Backaskolan är den som använder nya verktyg för lärande mest i Ystads kommuns grundskolor. Han har precis startat upp ett arbete med sina elever i åk 5 där de använder Google Sketchup. För första gången någonsin vågade han säga till eleverna: ”Jag kan inte det här”. Istället fick eleverna titta på instruktionsfilmer på YouTube. Och efter en liten stund var de i full gång. Så enkelt. Varför inte göra det enkelt?

Nu vågade även jag. Det var det roligaste jag gjort på länge. Kul att 350 andra fick njuta av samma sak.

Och vad hade vi gjort om inte Frida hade vågat? Fast den frågan fanns nog egentligen inte på kartan. En talangfull tjej som får möjlighet att visa något hon är bra på. Vi hittade ett bra forum. Det är detta vi måste göra hela tiden. Hitta nya forum, former och verktyg för lärande för våra ungdomar.

Vi måste våga sluta säkra upp allt som kan gå fel och våga släppa loss kreativitet, spontanitet och glädje. För är klassrummet så säkert att det inte tillåter några fel eller misslyckanden (och de utmaningar och möjligheter det ger i sig) är det inget rum för lärande.

För er som inte var med live… här är Frida med sin egen låt Memory (från december 2010):

Förstås!

”Läroboken kommer förstås att fortsätta att dominera som läromedel tills vidare.”

Richard Vinde, direktör på Svenska Läromedel

I senaste numret av Datorn i utbildningen (8/10) läser jag en artikel om läromedelsförlagens syn på framtida läromedel, representerade av direktören för Svenska Läromedel, Richard Vinde. Han talar förstås i egen sak, men det är ändå intressant att höra hans tankar om framtiden.

Svenska Läromedel håller på att arbeta fram ”Läromedelsnyckeln”, ett system för att erbjuda förlagens webbaserade e-läromedel, för att tillgängliggöra och ta betalt för innehåll av skolorna utifrån elevantal.

Utvecklingen har dröjt eftersom skolornas efterfrågan varit svag, menar han. Försäljningen av digitala läromedel är endast ett par procent av alla läromedel. Han ser även att interaktiva tavlor och 1:1 kommer att leda till ökad efterfrågan, men är osäker på i vilken takt det kommer att ske.

Frågan är bara varför skolorna inte köper mer digitala läromedel? Kan det bero på utbudet? I så fall är det ett Moment 22. Dåliga digitala läromedel som vill ingen köpa. Ingen efterfrågan, säger läromedelsförlagen och fortsätter trycka böcker, ev. med en webb som komplement.

Jag ser en helt annan utveckling, men är osäker på hastigheten. Efter några dagar med en androidtelefon och en iPad i min ägo ser jag bara en framtid – apparnas. Det är där läromedelsförlagens framtid är, om de nu har en framtid.

För någon månad sedan hade jag förmånen att få träffa Andreas Sjöström från Sogeti och vara med i den initiala utvecklingen av en ny app kring film i Ystad. Han poängterade att systemet med att själv lägga till dom funktioner man är intresserad av, på ett enkelt sätt, driver ett ekosystem av kunder med ett nytt mönster av användning.

Apparna kommer att invadera våra skolor. Och jag längtar. Efter nyskapande entreprenörer (gärna pedagoger) som skapar kraftfulla verktyg i framtidens skola. Verktyg av typen Google Earth, Gapminder och TeacherOnDemand. Lärresurser och digitala verktyg – inte läroböcker som ska följas från sidan 1 och framåt, enligt en fastslagen väg. Med Creative Commons-licenser eller som betaltjänster.

För all del. Kan läromedelsförlagen göra bra appar kring stoff/fakta kan de vara nog så attraktiva för skolan. Men interaktivitet som består av fråga/svar hoppas jag vi kan tänka bort.

Låt lärarna planera undervisningen utifrån styrdokumenten och låt dem och eleverna välja och vraka bland nya verktyg för lärande.

Utgå från elevernas intressen, precis som Marie Linder beskriver i blogginlägget Så här skulle man alltid ha det! för någon dag sedan. Det är ju perfekta förutsättningar för lärande. Om schemat måste göras om totalt är det värt det. Ha det så alltid!

Låt eleverna arbeta med matematik utan lärobok. Gör som Sandra Wisstings klass 6B och låt eleverna föra samtal med varandra och mötas i lärandet, som Kristina Alexanderson beskrivit så bra i sin blogg.

Låt eleverna börja använda datorn när de ska läsa och skriva.

Idag provade jag på Flipboard för iPad för första gången (efter att ha läst Positiv snuttifiering som Christer Holger tipsade om). Enkelt förklarat skapar den appen en personlig tidning för mig, utifrån de källor jag valt.

Precis så ser jag på framtidens läromedel i skolan. Leverantörerna (privatpersoner, organisationer, läromedelsförlag) står för innehållet och jag väljer vilka jag ska hämta innehåll från. Det kan vara en (kostnadsfri) twitterlista som någon har skapat, en app för 7 kr som presenterar fakta/stoff på ett fenomenalt sätt eller en app för 21 kr som kan användas för simulering osv. Som kan användas på min dator, min telefon eller platta.

Inga upphandlingar, inga enorma och kostsamma licensavtal, ingen stordrift.

Arbetslaget väljer ut de mål eleverna ska arbeta mot (oftast tillsammans med eleverna), vi planerar lärandet tillsammans, vi väljer stoff, innehåll, arbetsform, redovisningsform, resurser och verktyg helt utan läromedelförlagens inflytande över planering, men gärna med deras kunskap och erfarenheter kring hur man presenterar, tydliggör och skriver för barn och ungdomar på lämplig nivå. Vi kan använda läromedel som referenslitteratur, analogt och digitalt. Det handlar om text, bilder, filmer, simuleringar, statistik… Den som skapar den mest aptitliga och användarvänliga appen vinner.

Låt inte läroboken fortsätta att dominera som läromedel. Förstås!

Och ni är bäst på plan…

Stort grattis till Martin Fernström och Josef Sahlin. Idag tog ni hem Guldäpplet 2010 och det värmde mitt hjärta att få stå på samma scen som er.

Tittar man på vad ni gjort och gör så är det ingen tvekan. Ni är bäst på plan…

Fler filmer:
Allt ryms i ett hjärta

Året i ettan

Och så förstås Kunskapshubben. Stor eloge även till Micke Kring!

Presentera online

Vill du presentera online, men känner dig osäker? Här är guiden för dig!

Åsa Kronkvist guidar dig hur proffsigt som helst genom hela processen i Presentera online.

Lär dig hur du skapar konto på YouTube och hur du laddar upp filmer där oavsett om du använder webbkamera, mobiltelefon, Photo Story, Movie Maker eller digitalkamera.

Bloggar för lärande

Jag har nu uppdaterat listan över bloggar av och för pedagoger och andra skolintresserade.

Missa inte alla i högerkanten!

Om du saknar någon, hör av dig!

Ideas to Inspire

På sajten Ideas to Inspire blir du verkligen inspirerad!

Besök först 46 sätt att använda en interaktiv tavla i klassrummet.

Därefter kan du även botanisera runt bland onlineverktyg104 sätt att använda YouTube och 25 tips till alla lärare, inte bara de mest IT-vana.

A Web 2.0 Workout

Har du sett A Web 2.0 Workout, en sajt som riktar sig till lärare i skapande ämnen och som vill uppmuntra att man använder webbresurser och webbverktyg i sina klassrum. Man hittar åtta olika ”workouts” på förstasidan.

Det finns även länkar till instruktionsfilmer från Common Craft och inspirationsfilmer som är väldigt bra.

Fler tips för bild- och musikintresserade lärare finns på Skapande ämnen på Skolväskan.

Workout

Fler filmer från Internetkunskap

Projektet Internetkunskap fortsätter att publicera sina utmärkta filmer. Perfekta att använda för kompetensutveckling av pedagoger.

Zooma kartböcker (och röka morötter?)

Från Facebooken…

Johan Lindwert:
”Fick idag frågan av en elev hur man zoomar i en kartbok! Nya tider, nya barn, nya förmågor! Google Earth rules!”

Fortsättning följde: ”Det värsta är att jag börjat fundera på varför jag överhuvudtaget utsätter eleverna för en kartbok när jag vet att de förmodligen aldrig kommer att använda någon annat än av nostalgiska skäl. Suck! Eller så gör jag det för att de inte skall riskera att bli idiotförklarade av folk som inte fattat att kartbokskunskap enbart fyller ett förlegat kunskapsbehov.  Själv tvingades jag hålla i kulspetspennan på ett ”lutande” men för mig onaturligt sätt när jag gick i småskolan. Lutande pennföring var viktigt när vi skrev med reservoarpennor! Suck igen! Nu blev det svårt! Vågar jag skippa kartböckerna??? Njaaae, FEGIS!”

Och vad har Johan lärt sig av detta… Jo, att man inte ofredat kan skriva i facebook med mig som vän…

Kopiera. Klistra in.

ge

Det värsta är att jag börjat fundera på varför jag överhuvudtaget utsätter eleverna för en kartbok när jag vet att de förmodligen aldrig kommer att använda någon annat än av nostalgiska skäl. Suck! Eller så gör jag det för att de inte skall riskera att bli idiotförklarade av folk som inte fattat att kartbokskunskap enbart fyller ett förlegat kunskapsbehov.  Själv tvingades jag hålla i kulspetspennan på ett "lutande" men för mig onaturtligt sätt när jag gick i småskolan. Lutande pennföring var viktigt när vi skrev med reservoarpennor! Suck igen! Nu blev det svårt! Vågar jag skippa kartböckerna??? Njaaae, FEGIS!

Nu, kanske…

Nu, kanske… det händer något… spännande…

Det var min spontana reaktion när jag läste Skolverkets rapport där de gjort en bedömning av utvecklingsbehovet när det gäller IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning. De ger även förslag på insatser inom området.

Skolverket avser att:

tydliggöra begreppet digital kompetens för skolväsendet, bl.a. med utgångspunkt i EU:s definition av begreppet, inför kommande reformarbete med skolans styrdokument

integrera digital kompetens i styrdokumenten

• initiera ytterligare utvärderingar och uppföljningar kring IT och lärande

• formulera en nationell strategi för kompetensutveckling av skolans personal inom IT-området

• utifrån strategin vidareutveckla och tillhandahålla kompetensutvecklingsresursen PIM

• utifrån strategin utveckla och tillhandahålla kompetensutvecklingsresurser inom källkritik och säker användning samt frågor som rör lag och rätt i samband med IT-användning

• verka för ökad forskningsanknytning i IT-arbetet genom forskningsbevakning samt spridning av forskningsresultat och lärande exempel

• undersöka hur styrdokumenten kan göras digitalt tillgängliga för att skapa förutsättningar för koppling mellan styrdokumenten och digitala lärresurser, digitala tjänster och stödmaterial

• samverka med andra aktörer i insatser som syftar till att ge skolor tillgång till offentligt finansierade lärresurser från ABM-området, public service-sektorn, myndigheter och organisationer

• ta fram stödmaterial som underlättar produktion av digitala lärresurser

Äntligen!

Äntligen nämns digital kompetens i samband med läro- och kursplaner. Jag tror det är oerhört viktigt att IT integreras i både läroplan och kursplaner (och lärarutbildningen) för att det ska få genomslag i undervisningen.

Äntligen tas vikten av kompetensutveckling av personal upp. Skönt att redan vara på banan med PIM, men vi längtar efter vidareutvecklingen.

Äntligen talar man om lättillgängliga lärresurser. Tänk om vi kunde ha något nationellt nav för detta. Full tillgång, lätt att integrera i våra lärplattformar, utan inloggning.

Äntligen intresserar sig den nuvarande regeringen för skola/IT-frågor. Eller?

Hur tar Björklund emot rapporten? Kommer kommande läro- och kursplaner att innehålla IT och lärande? Vilka ekonomiska insatser kommer att ske nationellt för att nå de av Skolverket uppsatta målen?

Eller går det att ställa om utan extra medel?

”För huvudmännen innebär Skolverkets förslag i huvudsak förbättrade möjligheter att utföra sitt uppdrag. Förslagen är inte i sig kostnadsdrivande för huvudmännen, även om en utveckling av lokalt IT-arbete ofta medför ökade kostnader för huvudmannen, åtminstone initialt. Detta är dock kostnader som inte omedelbart kan hänföras till Skolverkets insatser. De bör främst relateras till omvärldens förändrade krav och förväntningar på skolan.”

Som jag tolkar Skolverkets text anser de att det ska gå. Och om det inte går är det inte deras fel. 😉

Det krävs att skolledarna tänker om när det gäller prioritering av resurser. Hur många tryckta läromedel behöver vi i skolan? Det krävs även att kommunpolitiker och regering skjuter till resurser. Vi behöver hårdvara och lärresurser. Nu.

Ett stycke jag fastnade för:
”En utvecklad IT-miljö i klassrummet innebär inte att ”eleverna kan söka sin kunskap på egen hand med läraren som handledare”. Tvärtom är samspelet i små grupper avgörande för elevernas förståelse och en kompetent, aktiv och lyhörd lärare avgörande för resultatet. Den som förstår mer måste vara med och hjälpa eleverna att formulera frågor och planera lämplig sökstrategi, göra urval, sammanställa och producera sina reflektioner. IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har djup IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik.”

Väldigt bra! Och det kan inte sägas tillräckligt många gånger… Det är till syvene och sist alltid läraren det hänger på.

Om vi kan förse en ”kompetent, aktiv och lyhörd” lärare med ny, tillgänglig och fungerande teknik, samt kompetensutveckling och lättillgängliga lärresurser är förutsättningarna för en mer varierat, genuint och uppdaterat lärande i alla fall bättre.

Skolverket lyfter fram flera positiva effekter av att använda IT i lärandet, men jag saknar ändå något. Något om att IT kan vara med och förändra undervisning och lärande i grunden. Att vi kan skapa en ny skola, med ett uppdaterat innehåll, med arbetsformer och arbetssätt som är meningsfulla. Men återigen… det är upp till varje skola och lärare att använda IT som en förändringskraft. Då krävs det att vi tänker nytt. Tänker om.

Digital komptens, bild från K(l)okbok

Digital kompetens. Bild: K(l)okbok, Rektorsakademien