Böskolan

Kontaktuppgifter och sajter

.

Verktyg för klassrumskommunikation

Padlet – Skapa anslagstavla/mindmap tillsammans. Kräver ingen inloggning, men det går att modifiera.

Todays Meet – Chattrum att använda på klassråd, vid diskussion mm

Meetingwords – Samarbeta i delade dokument utan inloggning

Answergarden – Feedbackverktyg i miniformat

Kahoot – Quiz, diskussion och samtal

Voto – Digitalt responssystem

Mentimeter – Digitalt responssystem med möjlighet till öppna svar

Socrative – Digitalt responssystem

.

QR-koder och kartbaserat lärande

Skapa QR-kod

Läs QR-kod med i-nigma

.

Spela in skärmen/webbpublicera

Screencast-O-Matic – Skärminspelningsverktyg på dator (Program som installeras på datorn)

MoveNote – Visa slides och filmruta av dig själv samtidigt

YouTube – Webbpublicera film

.

Verktyg för digitalt berättande

Comic Life – Skapa serier

Snapguide – Skapa steg för steg-guider

Animoto – Snygga bildspel (app och webb). Instruktionsfilm Skaffa först konto på Animoto.com. Ansök sedan om Educationkonto på http://animoto.com/education/classroom

.

Kommunicera

Skype in the classroom

.

Bloggtjänster

Webbstjärnan

Moobis

.

Elevuppdrag (bloggar) att inspireras av

.

Filmer

Alla barn är lika mycket värda – ingen annan är som du

Lika unika

Vinklar och grader

 

Höganäs – Viken/Lerberget

Kontaktuppgifter och sajter

  • TÄNK OM På Facebook
  • Anki Demred, anki.demred@tankom.nu, @Thebellandem
  • Anders Erenius, anders.erenius@tankom.nu, @aner76
  • Martin Ekholm, martin.ekholm@tankom.nu, markeh75
  • Joachim Thornström, joachim.thornstrom@tankom.nu, @joachimth

 

Uppdragen

Uppdrag på workshopen den 16 oktober

Uppdrag till nästa workshop (27 november)

 

Webbplatser för inspiration

Tala som TED

Värmeradio med Matilda

Bibblis

iPadpanelen

 

Inkluderande appar

TextGrabber + Translator

Voice Assistant eller Siri i iOS8

IntoWords

Legimus

Inläsningstjänst

 

Digitalt berättande

Vänskapsfilm

Backaboken

 

Visualisering och simulering

Google Earth – Res virtuellt vart du vill i världen. Utforska 3D-byggnader, bilder och terräng.

Tag Galxy
Mobilt lärande

GeoQuiz –  Skapa digitala tipspromenader

 

Spel

Exempel från Daniel Gomejzons undervisning

Artikel om Daniel Gomejzons undervisning

Minecraft

 

Socialt samspel med omvärlden

Sportfiskesvenska

I vår kikare

 

Socialt samspel med i klassrummet – Kollaborativa verktyg

Meeting Words – Skriv i gemensamt dokument

Popplet – Skapa mindmap tillsammans (även app)

Padlet – Skapa anslagstavla/yta tillsammans

Todays Meet – Verktyg för chatt

Voto – Digitalt responssystem för flera frågor (webb)

Mentimeter – Digitalt responssystem för enstaka frågor, med visualisering (webb)

Trello – Skapa gemensam planering eller arbetsscheman

— Vi visar Kahoot kl 15.50 —

Kahoot! – Spelbaserat lärande och digitalt responssystem (webb)

Höganäs – Bruks/Tornlycke

Kontaktuppgifter och sajter

  • TÄNK OM På Facebook
  • Anki Demred, anki.demred@tankom.nu, @Thebellandem
  • Anders Erenius, anders.erenius@tankom.nu, @aner76
  • Joachim Thornström, joachim.thornstrom@tankom.nu, @joachimth

 

Uppdragen

Uppdrag på workshopen den 14 oktober

Uppdrag till nästa workshop (25 november)

 

Webbplatser för inspiration

Tala som TED

Värmeradio med Matilda

Bibblis

iPadpanelen

 

Inkluderande appar

TextGrabber + Translator

Voice Assistant eller Siri i iOS8

IntoWords

Legimus

Inläsningstjänst

 

Digitalt berättande

Vänskapsfilm

Backaboken

 

Visualisering och simulering

Google Earth – Res virtuellt vart du vill i världen. Utforska 3D-byggnader, bilder och terräng.

Tag Galxy
Mobilt lärande

GeoQuiz –  Skapa digitala tipspromenader

 

Spel

Exempel från Daniel Gomejzons undervisning

Artikel om Daniel Gomejzons undervisning

Minecraft

 

Socialt samspel med omvärlden

Sportfiskesvenska

I vår kikare

 

Socialt samspel med i klassrummet – Kollaborativa verktyg

Meeting Words – Skriv i gemensamt dokument

Popplet – Skapa mindmap tillsammans (även app)

Padlet – Skapa anslagstavla/yta tillsammans

Todays Meet – Verktyg för chatt

Voto – Digitalt responssystem för flera frågor (webb)

Mentimeter – Digitalt responssystem för enstaka frågor, med visualisering (webb)

Trello – Skapa gemensam planering eller arbetsscheman

— Vi visar Kahoot kl 15.50 —

Kahoot! – Spelbaserat lärande och digitalt responssystem (webb)

Lösenordsskyddad: APD Matematik Hbg 4 och 29 april 2014

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Ögonglitter och skollust

För mig räckte det med att, vid ett enda tillfälle, se två sjuåriga barn samtala om texten de höll på att skriva tillsammans på en dator. Jag hade redan insett att arbetssättet Skriva sig till läsning (ASL) kunde ge eleverna en helt annan start i sin läs- och skrivinlärning, men nu blev det så uppenbart. Det engagemang, den lust, den glädje och det flow de visade hade jag aldrig sett hos mina egna mellanstadieelever, i alla fall inte när de skrev berättelser. Men så hade mina alltid skrivit en och en, ibland först på papper innan de skrev rent.

Jag lämnade mina sista elever år 2005. Vi använde IT så mycket det bara gick med sexton stationära datorer utspridda i två skolbyggnader. Eleverna arbetade ofta i par eller grupp och skapade film, dikter, radioprogram, gjorde undersökningar, intervjuade forskare och sjöng egna låtar. Dessa uppgifter och uppdrag lockade fram kreativiteten och lusten hos eleverna. Ofta ville de inte gå ut på rast.

Det senaste året har it i skolan äntligen kommit på dagordningen, tyvärr alldeles för ofta via medier med negativa rubriker och Jan Björklund som ensam agitator. Trots alla hans förlegade åsikter kring skolans struktur och innehåll tror jag att det är bättre att det lyfts upp och diskuteras än att det inte görs alls.

För några veckor sedan kritiserade Björklund satsningen på surfplattor i Sollentuna. Var detta spiken i kistan för utbildningsministern? Kan någon ta honom på allvar när det gäller skolutveckling? Jag har aldrig hört honom prata om visioner för framtiden, utan bara om hur det var förr. Bättre, tydligen.

Sedan år 2005 arbetar många lärare i Ystad och runt om i Sverige inspirerade av Arne Trageton och hans arbetssätt Att skriva sig till läsning. Hans utgångspunkter är att det är enklare att lära sig skriva än att läsa och att barns motorik generellt inte är tillräckligt utvecklad för att ägna sig åt att forma bokstäver i 6-7 årsåldern. Istället bör man låta eleverna använda datorer för att skriva. Om man väntar med att bokstavsträna för hand tills eleverna har finmotorik för det sparar man mycket tid som man istället kan ägna åt språkutveckling, motorikträning och naturliga samtal kring texters innehåll och uppbyggnad. Ystadsläraren Gunilla Sonesson uttrycker det bra: ”Man vinner massor av ögonglitter och skollust om man väntar med bokstavsskrivandet för hand till tvåan”.

Skollagen säger att undervisningen ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad ska man göra om man ser att ett arbetssätt fungerar, trots att vissa anser att det inte forskats tillräckligt på det? Får man förlita sig på sin egen beprövade erfarenhet då?

Jag ser att ASL fungerar bra för de allra flesta barn. För mig är det helt uppenbart att det är bättre än att först bokstavsträna med penna. För mig behövs det inte mer forskning. Jag är övertygad. Lärare med 10-35 års erfarenhet är övertygade.

Sedan förra hösten kallar vi vårt arbete Att skriva sig till läsning 2.0, för att betona vikten av kommunikation och fler digitala verktyg i arbetet. I våra klasser har vi använt 3-4 datorer i åk 1. I början har eleverna arbetat två och två. (Fler elever än så hinner läraren inte med samtidigt, inte om det pedagogiska samtalet ska ske med kvalitet.) Övriga elever arbetar så gott som självständigt i olika stationer, t.ex. med finmotorisk träning.

Erica Lövgren från Piteå beskriver arbetssättet bra i sin blogg: ”Att skriva sig till läsning är ingen läsinlärningsmetod i sig, utan ett sätt att skapa en arena för en balanserad läs- och skrivundervisning där utgångspunkten är elevens eget skrivande.  Eleven får en aktiv roll. (…) Driven av en inre motivation. Skrivuppgifterna är meningsfulla och har en mottagare. Någon skall läsa. (…) Varje elev får utmaningar som är anpassade och undervisning som är adekvat.”

I många kommuner införs nu ASL, gärna i samband med satsningar på en dator per elev. Många köper in surfplattor, som nu funnits tillgängliga i Sverige i något år. Jag är dock lite tveksam till hur lämpligt det är med varsin platta, i alla fall om man ser till läs- och skrivinlärningen. Kommunikationen är otroligt viktig.

Min dotter Kajsa, som är 5 år, har precis lärt sig läsa och skriva. En av de viktigaste anledningarna till detta är hennes lek med dator och surfplatta (och självklart en uppmuntrande omgivning). Inte en sekund har jag tänkt att vi som föräldrar borde ha gjort annorlunda. Först tränat bokstäver med penna och papper? A, A, A, A, A…

De allra flesta elever lär sig läsa och skriva oavsett vilken pedagog de har eller vilken metod som används. Men om vi tror på att lust och meningsfullhet är viktiga för inlärning kan vi inte längre hänvisa våra 7-åringar till penna och papper. När man arbetar med ASL räcker det bra med stationär dator eller en laptop. Men har man möjligheten att använda surfplatta bör man nog ta den. Den startar på en sekund, har lång batteritid och innehåller så mycket mer än bara en ordbehandlare. Surfplattan är en nyfikenhetsförstärkare som kan användas oerhört kreativt.

En av våra elever i åk 1 som har diagnos som innebär stora motoriska svårigheter använde i december en surfplatta för att filma, redigera, publicera på YouTube, för att till sist bädda in filmen och berätta om det han gjort i en blogg. Allt inom loppet av en lektion. Lust. Meningsfullhet. På riktigt. Att pennan uppfanns före surfplattan innebär väl inte att man måste lära sig hantera pennan först?

Elever på Ängaskolan i Ystad arbetar med en iPad. Bild: Anna Bällsten

Jag undrar om Björklund har besökt en ASL-klass. Om inte, är han välkommen till Ystad när det passar honom. Jag kan garantera honom en aha-upplevelse utan dess like.

Ibland tycker jag att det är synd att jag inte är lärare längre. Hade jag varit lärare idag hade jag använt all möjlig teknik. Varje dag. För lust och kreativitet, för variation, för att nå varje barn.

Det jag såg hos 7-åringarna vid mitt första besök i en Ystadsklass som arbetade med ASL kommer jag aldrig att glömma. De pratade med varandra om texten, rättade varandra, föreslog vad som skulle hända, argumenterade för sin idé, visade vilja, lust, driv.

Trots att jag i mitt yrke alltid framhåller it vill jag poängtera att jag anser att böcker är otroligt viktiga. Den känsla, de fantasibilder och den spänning som en läsupplevelse kan ge är svårslagen. Det är detta vi alla vill att eleverna ska få lära sig. Varför inte göra vägen dit så kort och varierad som möjligt?

En rullande snöboll

I januari skickade Käthe Ivarsson, verksamhetsansvarig på Ungdomens hus, ut ett mejl till rektorerna i Ystad. Den innehöll en länk till en film som eleverna i åk 7 på alla högstadieskolor i kommunen hade skapat under läsåret. Jag bäddade in den på Skolväskan under några veckor och många såg filmen under denna period.

Det visade sig snart att flera lågstadieklasser i kommunen hade anammat idén med pusselbitarna och gjort egna. Utan att det var en del av det ursprungliga projektet. Webbpubliceringens ringar på vattnet i sitt esse!

När jag besökte Ungdomens hus för någon vecka sedan fick jag höra talas om ännu fler som hade använt filmen. En skola i Uppsala hade inspirerats:

”Vi startade upp ett projekt med alla barnen 1 år till 12 år som handlar om lika + olika = unika. Vi hade sett er lilla film om ert projekt och hört er fina sång som vi tog fasta på. Nu ska vi ha en återkoppling då vi ska träffas igen med alla barn och sätta i hop vårt pussel vi har jobbat med vi tänkte använda er sång om det går bra jag hittade texten så vi ska försöka lära våra barn den. Det blir ju inte på skånska men fint ändå vi är ju olika. Vi hoppas att det är ok.”

Den 17 november kom en kommentarer från Uppsala med en länk till filmen nedan. Fantastiskt!

Susanne Nilsson på Ungdomens hus berättade även att förskoleklasserna på Edvinshemsskolan hade sjungit låten och spelat in en video.

I somras sjöng dessa barn sången tillsammans med Ungdomens hus-kören live på utställningen Fritiden.

Otroligt hur en snöboll kan rulla…

För att det inte gjordes en plansch.

För att det inte sparades på USB-minne.

För att det inte inte brändes på CD-skiva.

För att klippet lades på YouTube.

Tagul – skapa ordmoln

Ett av flera digitala verktyg för att skapa ordmoln, ryska Tagul.

Välj flera olika former på molnet.

Orden är hämtade från thornström.se.

Get Adobe Flash player


OCR i Google Dokument

Jag håller just nu på att försöka hitta en ett enkelt sätt för lärare och elever att skanna in text och få den uppläst med talsyntes.

Vi har i flera år använt flatbäddsskanners, Microsoft Office Document Scanning och ViTal, men det tar tiiid.

I veckan hittade jag en inställning på våra stora kopieringsmaskiner där man kunde skanna in texten som tiff. Skönt att slippa den vanliga skannern.

Idag hittade jag ytterligare ett sätt som jag tror väldigt mycket på, just eftersom det är så enkelt.

1. Skanna in som pdf (standardinställning på kopieringsmaskinen).

2. Gå in i Google Dokument och ladda upp filen.

3. En dialogruta kommer upp. Klicka i att du vill ”omvandla text från PDF” (dvs. göra en OCR-skanning). Välj språk.

När OCR-läsningen är klar består dokumentet av pdf/bild högst upp och efter det följer textmassan. En textmassa som du kan redigera och/eller använda till talsyntes.

Superenkelt!

Nu vill jag göra fler saker som jag kan

Vår dotter Maja är 6 år och född med ryggmärgsbråck. (Hennes funktionshinder är en viktig del av detta blogginlägget, annars brukar jag 1. inte tänka på, 2. försöka låta bli att tänka på och 3. inte beskriva henne som funktionshindrad.)

Till och från har det varit riktigt tungt, framförallt med operationer och långa perioder av läkning. Sedan ca 1 år tillbaka funkar dock allt så bra som det bara kan för henne och hon har gjort stora framsteg när det gäller den kroppsliga utvecklingen: att gå barfota utan stöd, hålla balansen, studsa på studsmatta osv. Lillasyster Kajsa är 4 år och har mycket lätt för sig när det gäller fysiska utmaningar och lär sig allt hon vill mycket snabbt. Inte alltid roligt att vara storasyster när lillasyster ofta ”kan” mer och lär sig snabbare och lättare.

Maja försökte länge cykla med en tvåhjuling med stödhjul, men hon kände sig aldrig riktigt säker på att cykeln inte skulle välta. I slutet av juni fick hon därför en cykel med två hjul där bak och växel som gör att hon lätt orkar cykla i uppförsbackar. Balansen är fortfarande inte den bästa, men det spelar inte någon roll när cykeln i princip inte kan välta. Nu cyklar hon fantastiskt bra.

Apropå balans. Som förälder är det hela tiden en balansgång hur mycket man ska låta Maja göra. Jag vet att när hon ramlar gör hon det ofta på lite annorlunda sätt om man jämför med andra barn – och landar hårt. Lite överbeskyddande är vi, jag vet det, men jag har också sett henne falla handlöst mot marken, och så många gånger har hon varit riktigt nära att skada sig ordentligt.

Idag var vi på nöjesfältet Bakken. Jag har inte varit där sedan jag själv var barn och blev mycket positivt överraskad. En skön stämning, nästan inga köer till attraktionerna, trevlig personal. Självklart fanns det även flera stånd där man kunde kasta saker, dra i snören, fånga ankor osv. med den gemensamma nämnaren att det var vinst varje gång. Dessa var barnens favoriter och de vann massor av härligt krimskrams.

En lite annorlunda utmaning var att man skulle klättra upp för en repstege och trycka på en knapp högst upp. Hann man detta ett antal gånger på 2 minuter vann man en fin vinst. Detta ville båda barnen testa. Vi såg direkt att den skulle bli för svår för Maja och försökte övertala henne att avstå. Maja hade precis åkt en karusell tillsammans med farfar och därför kunde vi i rättvisans namn låta Kajsa klättra på egen hand.

Sagt och gjort. Kajsa som ofta lever upp till epitet ”kavat” tog sig an utmaningen, men en bit upp på repstegen började det svaja rejält och även när jag höll fast den lite grand längst ner märkte vi att hon inte vågade lite mer än halvvägs. Hon gav upp och vi skulle precis gå därifrån när Maja sa att hon ville prova.

Vi gav med oss och hon började klättra. Det var inte lätt. Det svajade lite grand. Men. Hon tog sig längst upp och tryckte på knappen. Tiden hade för länge sedan gått ut, men båda barnen fick varsin tygorm som belöning. Som sagt, bra personal. Som sagt, överbeskyddande föräldrar.

En liten stund senare gick vi förbi en clown som satt högt upp på en bräda. En klassiker där man ska träffa en liten yta med en boll och han faller ner. Sånt man idag bara ser på Kiviks marknad – och överallt i Danmark… 🙂

Jag kunde inte låta bli – och fick faktiskt ner honom med andra bollen. Sedan ville Maja kasta. Vid det här laget hade hon och lillasyster tömt Bakken på mjukisdjur i alla de former och färger, så vi tyckte vi skulle gå hem. Men mannen som skötte bollarna lyfte upp Maja på disken och gav henne tre bollar. Man kan inte precis påstå att någon av de tre bollarna var nära att träffa rätt, men precis när hon kastade den tredje bollen vände hon sitt ansikte bakåt och då såg clownen till att ramla ner ändå.

Maja blev superglad och konstaterade efter några sekunder:

Jag kan klättra på repstege och jag kan skjuta ner en clown. Nu vill jag göra fler saker som jag kan.

Tänk om vi föräldrar någon gång ska lära oss detta. Att inte begränsa barnen. Att låta dem prova, testa, träna och försöka. Och själva göra valet att hoppa på repstegen. Eller av den. När de vill.

Jag läser äntligen Peter Gärdenfors bok ”Lusten att förstå”. Den handlar om precis detta. Och jag är glad att fick uppleva lustfyllt lärande idag. Frågan är om jag lyckas låta bli att funktionshindra mina barn i morgon?

Tack för idag, farfar!

Dinosaurielektionerna är utdöda

För mig är dinosaurier i ettan/tvåan, rymden i tvåan, Skåne i trean, världen i sexan osv. ett arv från en skola och läroplan som fanns innan jag var född.

Det är väl inte en sådan skola vi vill att våra elever ska gå i?

En sak kan man konstatera när man läser den nya läroplanen, Lgr11. Det finns massor av centralt innehåll att ”hinna med”. Samtidigt står det inte ett enda ord om dinosaurier.

Bra.